Torsdag idag - fredag imorgon!

Igår försvann jag några timmar på morgonen och Magnus hade kompat från jobbet för att vara pappa. När jag kom hem frågade jag - säkert både trött och trumpet - om Magnus kanske hade orkat plocka ur och i diskmaskinen varpå han bad mig gå in och titta i köket. (Alltså det som ska bli vårt badrum framöver...) Han hade inte bara plockat ur och i diskmaskinen - köket var kliniskt rent och dessutom hade han möblerat om så gott det nu går i vårt kök. Det vill säga flyttat diskmaskinen och på så vis få fram ännu ett skåp och två lådor. Utrymme och förvaring kan man aldrig få nog av i ett kök! När han väl kom hem från jobbet satte han dessutom igång med borrmaskin och något annat för att göra hål i skåpen och fick på så vis bort den provisoriska diskmaskinskopplingen vi dragits med sedan vi flyttade in. Vips! hade jag bänkyta att jobba på. Guld! Han är fin, min Magnus!

Här hemma har vi annars förkylda barn igen. Snoret rinner på Eira och Edith låter som ett smärre sågverk. Magnus klagar på ont i halsen och jag håller tummarna för att vi ska slippa bli liggande den här helgen som kommer. Vad gäller Edith blir jag mer och mer fascinerad: Hon är så nöjd. Till skillnad från storasyster i den åldern, alltså. Hon äter, sover och ler så gulligt när jag böjer mig över henne. Hon pratar med hela kroppen och liksom gurglar av glädje. Min lillaste.

Har fått datum och tid för första arbetspasset nu, 15/5, en heldag. Det känns bra på samma gång som mammasamvetet sticker till litet: Hur ska jag kunna lämna Edith, tre månader, helt solo för att jobba? Men samtidigt vet jag att det finns betydligt mer traumatiska saker i livet för henne, och dessutom är hon med sin far. Utöver det är det bara bra om de får börja "träna" inför alla nattpass jag ska göra med start i juni. Har jag tur får jag något nattpass i maj, redan, och kan då lämna Eira till Modern om hon är ledig så Magnus får känna hur det känns med Lillis en natt i "lugn och ro".

Annars har jag Mount Dirty Clothes att bestiga igen. Jag hinner inte ens fästa flaggan i toppen på tvättberget innan det är dags att klättra igen... Är det något jag verkligen avskyr så är det hemmaarbetet, det här repetativa. Vad är det för mening, liksom, när det ändå ska göras om typ nyss?

Nyss kom jag på mig själv med att... Nå, jag kände en kille en gång, ni vet sådär ytterst i bekantskapskretsen. Han skaffade alltid yngre flickvänner. Alltså, typ en fjorton-femtonåring när han själv fyllt 20 osv. Nu hörde jag ryktesvägen att han skaffat en tjej igen, även denna yngre, och så tänkte jag: "Alltså, så hiiimla typiskt honom! Det går då verkligen inte att hitta någon i hans egen ålder! Yäkk!"

Men... Så kom jag på mig själv. Magnus blir 35 och jag har nyss fyllt 27. 35-27=8. Det skiljer åtta år mellan oss. Look who's talking, liksom...

Nu har jag två barn som vill bli roade, var och en på sitt eget sätt. Sedan prom om inte himlen ska öppna sig och regn, snö eller hagel falla...