Jag har konstaterat följande: kurvig, mullig och fet är tre helt subjektiva kroppsuppfattningar.
Jag anser mig själv vara kurvig, litet småmullig, men ändå med en viss kvinnlighet i behåll. Men - många som lätt kan plussa på vaddå, femton-tjugo kilo eller mer ovanpå min vikt ser sig som kurviga. Som lätt mulliga. Och tittar man sedan på bilderna är det mest en oformlig massa kvinna. Som är kurvig. Enligt sig själv.
Missuppfatta mig inte nu.
Man får se ut precis hur man vill.
Liten, stor, tjock, smal, skinny, kurvig, mullig, rödhårig eller mörkhyad. Jag bryr mig inte ett smack så länge jag inte ska hoppa i säng med vederbörande. (Vilket inte skulle hända eftersom jag är sorgligt hetero...)
Men jag reflekterar bara över hur ruggigt subjektivt det där med kurvig, mullig och fet är. Uppenbarligen kvalar både jag och 115 kilos Jenny in under samma kategori: kurvig.
(Och skulle jag nu prompt vara tvungen att välja en kvinna i bingen hade det varit en kurvig sådan. Kurvig enligt min definition.)
haha, det där har jag också tänkt på! uppenbart riktigt feta som kallar sig själva kurviga. fascinerande. och jag håller med dig, man får se ut hur man vill, men just det där med hur man definerar sig själv...
SvaraRaderaom de är kurviga är jag anorektisk.
Det sorgliga i sagan är väl mest de som är pinnsmala och galant skulle platsa i Birkenau eller Sobibór men ser sig som kurviga eller mulliga... Jesus med en liten spade så avtändande! Ge mig hellre en frodig tjej vilken dag som helst än dessa levande döda som ser ut som något ur en zombiefilm. Bläää!
SvaraRadera