Hade det där hänt för dryga tre år sedan, på den tid jag var om livet lyckligt ovetande student, hade jag lätt kunnat resa mig från bordet och krypa i säng för natten. Lämnat maten på bordet alltså. Detta med motiveringen att jag ändå inte äter macka så ofta och att jag ändå hade det viktigaste hemma till morgonen: kaffet.
But the times they are achanging, eller hur var det? Aldrig i livet att jag nu hade lämnat käk för en dryg hundring - nästan 150 - framme över natten av ren jävla lathet. Och ändå har jag mer pengar nu än då...
Annars är jag bara förjävla snorig. Snor'n rinner och vettet försvinner. Jag ska försöka njuta av att ha sängen solo i natt och hoppas Edithen sover till åtminstone 07... Sovmorgon för den här studenten, med andra ord!
Published with Blogger-droid v1.5.9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar